Support

Behöver du snabbt komma i kontakt med oss?

Ring oss gärna på 018-501 505 eller använd nedanstående formulär:

Lymfödem

Fettsugning mot lymfödem

Sammanfattande bakgrund

Lymfödem är en kronisk sjukdom som påtagligt påverkar patientens rörlighet, funktionsförmåga, utseende, psykologiska välbefinnande och risk för att drabbas av infektioner.

Vilken behandling man väljer beror på orsaken till lymfödemet. Grunden för all lymfödembehandling är en bra kompressionsbehandling och egenvård. Om inte kompressionsbehandling kan minska lymfödemsvullnaden i tillräcklig utsträckning så kan kirurgisk behandling med fettsugning rekommenderas.

Grovt sett så kan lymfödem delas in i primära (medfödda) eller sekundära (det finns dock en viss överlappning mellan dessa grupper). Primära lymfödem drabbar framför allt kvinnor och startar oftast distalt i fötterna. .

Ofta debuterar ödemet lite smygande kring tonåren, men kan ibland ses redan från födseln upp till medelåldern. Ett flertal faktorer kan utlösa ödemet, t ex graviditet, vävnadstrauman vid frakturer och sårskador etc.

Till skillnad från lipödem, som alltid debuterar symmetriskt och bilateralt, så kan lymfödem uppträda även ”assymmetriskt”, dvs drabba en eller flera extremiteter, och även isolerade områden såsom bröst, hals, huvud, könsorgan och delar av bålen.

Vid lymfödem så fungerar inte flödet av lymfa i lymfsystemet tillräckligt bra. Ett otillräckligt lymfflöde kan i sin tur bero på en rad omständigheter såsom olika vävnadstrauman, sjukdom, strålbehandling, kirurgiska ingrepp, missbildningar mm. Det dåliga lymfflödet leder till att lymfa ansamlas i vävnadsområdet, som ökar kraftigt i volym. Ett kroppsområde som drabbas av lymfödem uppvisar ofta kraftiga inflammatoriska reaktioner med bl a nybildning av fettvävnad och ökad bindvävsinlagring.

Vad kan utlösa sekundära lymfödem?

Ett flertal faktorer kan orsaka sekundära lymfödem:

  • Strålbehandling (efter t ex bröstcancerkirurgi)
  • Lymfkörtelutrymning (vid t ex lungcancerkirurgi)
  • Åderbråcksoperationer
  • Vid trauma med stora mjukdelsskador
  • Vid omfattande ärrbildningar (t ex efter kirurgi) i lymfkörtelnära områden
  • Lokala infektioner såsom t ex rosfeber (erysipelas)
  • Olika cancersjukdomar (lymfom, lymfkörtelmetastaser etc)
  • Inflammatoriska tillstånd (reumatism)
  • Venös insufficiens
  • Otillräcklig fysisk aktivitet
  • Fetma (framförallt vid BMI >30 )

Vilka är symtomen vid lymfödem?

  • Drabbade kroppsområdet känns utspänt och tungt, och man kan palpera en ökad konsistens i underhudsvävnaden, med sidoskillnad.
  • När övre extremiteterna drabbas så debuterar ofta ödemet med svullnad på armens insida och handryggen.
  • När de nedre extremiteterna drabbas så ses oftast svullnaden på insidan av låret och bakom fotknölarna.
  • Ödemet minskar under natten eller vid högläge (vid långvarigt lymfödem så minskar dock inte ödemet, varken av högläge eller sängliggande)
  • Kroppsdelen uppvisar tecken på rosfeber (erysipelas)
  • Pittingödem
  • Efter en tid så ökar fettvävnaden, och det drabbade området känns mjuk i konsistensen

Vid kraftigare inflammatoriska reaktioner sker en fibrosomvandling i drabbade området, som omvandlas till en hårdare vävnad

Förutom utspändhet så kan även hudfärgen i det drabbade området förändras och bli mer rödaktigt – blåsvart och glansigt.

Hur kan lymfödem utredas?

Diagnosen lymfödem kan ofta ställas genom en noggrann och omfattande klinisk diagnostik som omfattar anamnes och status:

Anamnes

  • Har patienten utsatts för behandlingar/sjukdomar som kan ha samband med ödemet (t ex tidigare kirurgi och strålbehandling)?
  • Ödemets lokalisation och debut
  • Utlösande faktorer?
  • Hur ser ödemutvecklingens förlopp ut? Varierar ödemet under dygnet? Vad förbättrar eller försämrar ödemet?
  • Domningar?
  • Tecken till rosfeber i drabbade området?
  • Smärta/värk? Spänningskänsla?
  • Hur mycket påverkar besvären patientens fritid/arbete?

Status

  • Ödemets lokalisation och utbredning
  • Hudförändringar?
  • Färgförändringar
  • Svampinfektioner?
  • Rosfeber?
  • Pittingödem (om svullnaden huvudsakligen utgörs av fettvävnad och/eller fibros så ses ingen pitting)
  • Sidoskillnad i kärlteckning?
  • Hur rör sig patienten?

Övriga utredande metoder

Utredning av sekundära lymfödem kan även innefatta kompletterande ultraljudsundersökningar, flebografi, datortomografi och allmänna laboratorieprov såsom sänkan (SR), vita blodkropparna (LPK), blodvärdet (Hb) etc. Även lymfscintigrafi och magnetkamera undersökningar kan användas.
Utredningen handlar inte bara om att försöka ställa diagnosen lymfödem utan även om att utesluta övriga möjliga bakomliggande orsaker såsom maligniteter och hormonella, kardiovaskulära eller renala sjukdomar.
Hur skall lymfödem behandlas?

Trots att man inte kan ”reparera” ett skadat lymfsystem, och därigenom bota lymfödemet, så kan en tidig diagnos och tidig behandling av sekundärt lymfödem, leda till att ödemet tillbakabildas och stabiliseras på en låg volymnivå.
Innan behandling sätts in så måste dock bakomliggande orsaker utredas.

I vissa länder prövas en del läkemedel som tilläggsterapi vid behandling av lymfödem. Effekten av dessa preparat är dock tveksam och dessutom föreligger en hel del allvarliga biverkningar såsom t ex leverskador. De behandlingsalternativ som rekommenderas i Sverige är konservativ behandling och kirurgi.

Konservativ behandling

Vid konservativ behandling så är målsättningen att avlägsna/reducera vätskan i det drabbade svullna området. De viktigaste delarna vid all ödembehandling är adekvat rådgivning, i syfte att stärka patientens egenvård, och kompression.
Regelbunden fysisk aktivitet och viktkontroll är viktigt, ffa vid sekundärt lymfödem.

Kompressionsbehandling minskar kapillärfiltrationen och underlättar det venösa återflödet.
Kompressionsbehandling utgörs i huvudsak av bandagering men även manuell lymfdränering och sk lymfapress (”lymfpulsator”) kan prövas.
Kirurgisk behandling

Kirurgisk behandling med fettsugning skall övervägas när den konservativa behandlingen inte längre påverkar det lymfödemdrabbade området. I denna fas så domineras lymfödemområdet av nybildad fettvävnad och bindvävsinlagring, där fettbildningen troligtvis orsakats av en kronisk inflammation och recidiverande rosfeber i området. Efter fettsugningen skall patienten fortsätta med kontinuerlig kompression. Då lymfödem är ett kroniskt tillstånd krävs livslång kompressionsbehandling och regelbunden uppföljning, initialt på specialistmottagning och därefter på vårdcentral.
Långtidsuppföljning av opererade lymfödem patienter har visat på goda resultat med förbättrad livskvalitet och låg risk för recidiv.

Fettsugning (Smartlipo) mot lymfödem

När volymen av ett lymfödem överstiger 1 liter och det anses lämpligt ur övriga medicinska perspektiv kan en fettsugning vara ett effektivt sätt att behandla patienter med lymfödem/lipödem. Vi på Estetikum i Uppsala har lång erfarenhet av patienter med Lymfödem samt Lipödem. Läs mer i detta avsnitt om just Lipödem. Efter fettsugningen rekommenderas kompression på operationsområdet. Kontakta Estetikum för mer info och tidsbokning av konsultation. Bor du långt ifrån Uppsala så går det utmärkt med en telefonkonsultation direkt med kirurgen. Maila oss på: info@estetikum.se så återkommer vi med en lista på information som vi behöver inför telefonkonsultationen (som är kostnadsfritt).

Snabbfakta

Estetikum (fd Laser & Estetik): Först i Sverige att introducera Smartlipo

Fördelar: Jämnare resultat, mindre svullnad/blåmärken

Operationstid: 1-5 timmar beroende på område

Operation: Under lokalbedövning